Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varumÀrkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. Metod: I denna uppsats har författarna anvÀnts sig av kvalitativa metoder samt utgÄtt frÄn en abduktiv ansats. De primÀra data Àr fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ÀndamÄl. Dessa intervjuer har valts utifrÄn ett bekvÀmlighetsurval. Resultat och slutsatser: Av resultatet framgÄr det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumÀrke beroende pÄ vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ÀndamÄl de arbetar för. Författarna av studien anser att varumÀrkeshantering inte Àr ett högt prioriterat omrÄde för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lÀgga sina resurser pÄ rÀtt företeelse, vilket Àr deras ÀndamÄl. Om organisationerna skulle lÀgga mycket tid pÄ varumÀrkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmÀnheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna anvÀnder pengarna pÄ rÀtt sÀtt.

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Denna studie Àr en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhÄllandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjÀlp av resursberoendeteori. Studien baseras pÄ dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som Àr ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser frÄn kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas sjÀlvstÀndighet gÄr förlorad..

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en sÀrstÀllning, och utgjort ett komplement till bÄde den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsÀttning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fÄtt benÀmningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vÄr studie fokuserat pÄ vilka konsekvenser detta haft pÄ den ideella sektorn och hur deras sÀrstÀllning pÄverkats.Genom en jÀmförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, bÄde privata och ideella.VÄr slutsats Àr att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, dÀr privata och ideella aktörer agerar under samma förutsÀttningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Denna uppsats syftar till att undersöka synen pÄ varumÀrkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta sÄ har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet pÄ de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumÀrkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier Àr relevanta och i sÄdana fall applicerbara pÄ ideella organisationer. I studien undersöks Àven om ideella organisationers syfte pÄverkar deras varumÀrkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumÀrkesarbete skiljer sig markant frÄn teorier för kommersiella företag. Detta gör det svÄrt att applicera generella teorier pÄ ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utstrÀckning inte gÄr att pÄverka. De intervjuade organisationernas syfte pÄverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumÀrkesarbetet.

Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förÀndringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer pÄverkas av att ledningen byts ut varje Är. Genom att intervjua personer som varit med och lett förÀndringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fÄtt en inblick i förÀndringsarbetet och vad det innebÀr att stÀndigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförÀndring. I slutsatsen redogör vi för den pÄverkan som dessa specifika förutsÀttningar har för ledning av förÀndringsarbetet i organisationerna..

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mÀngder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bÀttre pÄ att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tÀnka mer kreativt och som ett svar pÄ det ökade mediebrusethar anvÀndningen av provokativ marknadsföring ökat dÄ den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmÀrksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en vÀldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmÀnheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrÀmmer eller krÀnker publiken för att vÀckauppmÀrksamhet. Ett omrÄde som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtvÀxande inom provokativ marknadsföring Àr den ideella sektorn.Syfte: Syftet Àr att utforska hur provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationeruppfattas av mottagaren.ForskningsfrÄgor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter Àr av betydelse för hur mottagarenuppfattar ideella organisationers anvÀndande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvÀrsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi dÄ dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det Àr dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutstrÀckning de kan anvÀnda sig av provokativ marknadsföring dÄ risken finns attmottagaren inte lÀngre uppfattar strategin som effektfull efter för lÄngvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsÀgbar..

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: VĂ„r intention med denna uppsats Ă€r att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle sĂ„ vara fallet Ă€mnar vi kartlĂ€gga pĂ„ vilket sĂ€tt detta görs. Slutligen Ă€r vĂ„r förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i nĂ„gra förslag pĂ„ omrĂ„den dĂ€r ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. VĂ„rt syfte utmynnar sĂ„ledes i följande frĂ„gestĂ€llningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vĂ„rdandet av relationer i dagslĂ€get?, pĂ„ vilket sĂ€tt kan service management tillĂ€mpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmĂ€nna arbetssĂ€tt inom ideella organisationer och vad beror de pĂ„? Metod: För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi framförallt anvĂ€nt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta Ă€mnesomrĂ„den, sĂ„som NGO, bistĂ„nd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: VĂ„r intention med denna uppsats Ă€r att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle sĂ„ vara fallet Ă€mnar vi kartlĂ€gga pĂ„ vilket sĂ€tt detta görs. Slutligen Ă€r vĂ„r förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i nĂ„gra förslag pĂ„ omrĂ„den dĂ€r ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. VĂ„rt syfte utmynnar sĂ„ledes i följande frĂ„gestĂ€llningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vĂ„rdandet av relationer i dagslĂ€get?, pĂ„ vilket sĂ€tt kan service management tillĂ€mpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmĂ€nna arbetssĂ€tt inom ideella organisationer och vad beror de pĂ„? Metod: För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi framförallt anvĂ€nt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta Ă€mnesomrĂ„den, sĂ„som NGO, bistĂ„nd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

SyfteUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hur sociala ideella organisationer pÄ lokal nivÄ kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontÀrer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta lÄngsiktiga relationer gentemot volontÀrer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tvÄ forskningsfrÄgor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontÀrer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehÄlla och stÀrka relationen gentemot befintliga volontÀrer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi anvÀnts. Denna forskningsstrategi tillÀt en djupgÄende analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundÀra kÀllor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion dÄ vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förstÄelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontÀrer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nÀmligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi anvÀnt intervjuer och enkÀter. Slutsatsen Àr att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar pÄ olika nivÄer pÄ grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hÀnsyn till de ideella förutsÀttningarna..